Parkeringsbranschen har länge försökt lösa problemet med att reda ut hur många personer som parkerar, var och när, och hur många lediga platser det finns vid ett specifikt tillfälle. Crowdsourcing (att ta hjälp från många andra parter för att lösa problem) erbjuder en lösning som är både kostnadseffektiv och korrekt jämfört med tidigare försök.

Gatuparkering övervakas med sensorer för att känna av belastningsgraden, men processen är problematisk.

Övervakning av parkeringsplatser för att se hur ofta de används har länge varit en utmaning i branschen. Information om belastningsgraden hjälper bilförare att lättare hitta parkering och det hjälper parkeringsleverantörer att samla information om parkeringsmönster, så att det finns en tydlig motivation för att lösa problemet.

Detta har mestadels varit ett problem för gatuparkering eftersom stängda utrymmen, såsom ett parkeringshus, kan övervaka parkering via sensorer vid bommarna vid in- och utfart. När det gäller gatuparkering så är proceduren mycket svårare eftersom gator är öppna ytor. Så det skulle i grund och botten behövas en separat sensor per parkeringsplats.

San Franciscos sensorprogram bevisar behovet av parkeringsdata.

Det mest kände exemplet för gatusensorer är antagligen San Francisco. De presenterade 2010 ”SFPark pilot project” och de kommande åren installerades magnetiska sensorer under marken på över 8000 parkeringsplatser för att samla in parkeringsdata och för att kunna hantera rörliga priser. Proceduren med att starta programmet och installera sensorerna var tveklöst gigantisk och detta gällde ändå bara i delar av en enda stad.

SFPark-programmet har verkligen förbättrat stadstrafiken på många sätt, och det står klart att kommunikation av tillgängliga parkeringsplatser underlättar för både bilister och parkeringsleverantörer och det i sin tur medför enklare parkering och mindre utsläpp. Prislappen för programmet däremot, hamnar någonstans runt $20 miljoner, vilket är väldigt högt när man tar hänsyn till att den monetära avkastningen av investeringen inte kan förutsägas: Hur mycket kommer ekonomin att växa bara för att folk lättare kan hitta parkering? Finns det hållbara effekter? De kumulativa resultaten kan ses först om 5-10 år så investeringar som denna har definitivt en okänd faktor.

Underhåll, återinstallation och att lägga till nya parkeringsplatser i systemet är också alla krävande uppgifter som trycker upp kostnaderna ännu mer.

Crowdsourcing är ett alternativt sätt att samla in data, och det har många fördelar.

Nu ska vi titta närmare på ett annat sätt att samla in data. Crowdsourcing är ett sätt att samla in information direkt från användare, för användare. Det fungerar genom att låta användarna själva mata in information i tjänsten i realtid, och samtidigt använda sig av information som andra ger. För att påvisa fördelarna med crowdsourcing jämfört med sensorer, kommer vi använda ett exempel från kartindustrin.

Google Maps är den dominerande leverantören när det gäller gatunavigation. Google använder högteknologiska ”sensorer”, såsom satelliter, för att ta emot data från hela världen för sin karttjänst. För mer omfattande gatuinformation använder Google bilar som fotograferar sin omgivning. Men eftersom väg- och gatusystemet i världen är ett ständigt föränderligt nätverk av infrastruktur, så måste Google göra nya manuella kartläggningar varje halvår för att kunna tillhandahålla uppdaterad navigeringsinformation. En dyr, upprepande process. Och informationen är fortfarande inte perfekt eftersom den inte uppdateras i realtid.

Waze löste navigering med crowdsourcing – och gjorde det bättre.

År 2007 lanserades ett litet navigeringsföretag som hette Waze. De attackerade samma kartläggningsproblem som Google, men gjorde det genom crowdsourcing. Med Waze, fungerar varje app-användare som en ”sensor”, och bidrar med gatuinformation till molntjänsten. Den samlade informationen är direkt tillgänglig för nätverket av andra användare, så tjänsten kan kommunicera trafikstockningar, vägarbete och avstängda gator i realtid, allt tack vare gruppens, det vill säga app-användarnas, ansträngningar.

Det visade sig att trafikinformationen som Wazes användare tillhandahöll inte bara var bättre och mer omfattande än Googles för att den var i realtid och korrekt, utan kostnaderna var också bara en bråkdel av de enorma resurser Google var tvungna att förbruka. Ännu bättre – med tillväxten av användare växte samtidigt Wazes resurser eftersom användarna är resursen. Resultat: Google var i stort sätt tvungna att 2013 köpa Waze (för över $1 miljard!) eftersom det var en riktigt stor utmanare mot Googles starka position.

Samma sak skulle även kunna gälla för gatuparkering.

Ovan nämnda exempel visar att crowdsourcing har onekliga fördelar när de gäller noggrannhet, information i realtid och utnyttjade resurser. Hur passar nu allt detta in i parkeringsbranschen?

Väldigt bra faktiskt! “Nätverket” för gatuparkering i en stad är lika komplicerat som gatunätverket i sig. Användandet och gatuparkeringsinfrastrukturen förändras konstant och data som samlats in av installerade sensorer är inte tillräckligt effektiva i att hålla jämna steg med dem. Det finns ett nästan oändligt antal variabler att ta hänsyn till när det gäller realtidsdata dag-till-dag, och hittills har ingen lyckats bygga ett sensorsystem som skulle fungera nästintill felfritt i en gatuparkeringsmiljö – till ett rimligt pris och med god skalbarhet.

Tänk om parkeringsbranschen använde crowdsourcing istället för sensorer?

Istället för dyra, underhållskrävande och platsbundna sensorer skulle parkeringsdata kunna samlas in med crowdsourcing-appar. Tänk om bilister, parkeringsföretag och städer hade en motivation för att informera varandra i realtid om den föränderliga miljön? Bilister skulle omedelbart kunna se utnyttjandet av en specifik gata eftersom förarna själva skulle kunna kommunicera var de är parkerade eller var de precis har lämnat en parkeringsplats. Parkeringsleverantörer skulle också kunna samla in värdefull data om förändringar och mönster i användandet och samtidigt kommunicera den informationen tillbaka till bilister för en bättre fungerande stad.

Detta skulle inte bara innebära en kvalitétsförbättring i att mäta belastningsgraden, utan skulle även kunna användas i all trafik- och parkeringshantering. Det fina med gruppansträngning är att ju mer människor som är delaktiga, desto bättre blir kvalitéten och volymen. Varje smarttelefon är verkligen en högteknologisk sensor, så varför inte introducera ett crowdsourcing-system för parkering?

Crowdsourcing är det mest kostnadseffektiva och omfattande sättet att samla in data om gatuparkering.

Som summering kan vi dra slutsatsen att när det gäller kostnadseffektivitet och kvalitét, är crowdsourcing en mycket bättre lösning än de traditionella metoderna för att övervaka trafik eller belastninggrad. Sensorprogram visar att verklig parkeringsinformation är väldigt värdefull för städer men att förlita sig på dyra processer som kräver installation är inte utan problem. Genom crowdsourcing kan samma fördelar tas emot via gruppinsatser av bilister, städer och parkeringsleverantörer, ständigt och i realtid.

Att ett litet företag som Waze kan utmana kartjätten Google med denna enkla strategi är bevis nog på att data insamlad genom crowdsourcing är vägen för framtiden även för parkering. Precis som GPS så är det ett enkelt val för att skapa en bra användarupplevelse och erbjuda parkeringsleverantörer bättre och mer uttömmande resultat med färre resurser.

Missa inga uppdateringar! Följ oss på Facebook, Twitter och LinkedIn för att höra det nyaste inom parkeringsindustrin och smart city management!

ParkMan är en effektiv digital lösning för parkeringsövervakare och en app för bilister och andra förare att hitta och betala för parkering. Läs mer om hur ParkMan kan hjälpa dig!

Bilden är tagen av “James Cridland”  från Flickr/CC